Godmorgon!

Just tillbaka efter en uppfriskande powerpromenad med Linus längs Årstaviken. Otroligt hur många som kommit på samma tanke denna morgon. Vattnet låg alldeles stilla och den grå-orange-bruna omgivningen speglades vackert på ytan. Tantolunden, Stockholms Central Park. Fast vad vet jag, jag har ju aldrig ens varit i New York. iPoden spelade DJ Quicksilver, Faithless och Prodigy. Och Leila K. Ni vet, tjejen med Open Sesame och Ca Plan Pour Moi. Tjejen som även gav mig en rak höger på tutten. Tur att jag har två. Hon skulle stjäla skor i butiken där jag jobbade och jag skulle hindra henne. Det ville hon inte. Jag kanske borde försöka få ut lite försäkringspengar, eftersom jag nämligen är säker på att det ena bröstet numera är (ännu) plattare än det andra.

Nya jobbet. Tiden går så fort och snart är jag inte längre ny. Det är så tokigt mycket att göra hela tiden.

Mamma och jag hade en diskussion om vikt (min) i somras. Hon menade att när livet börjar falla på plats kommer det ordna sig med vikten. Hon hade rätt, jag har börjat jobba och har gått ner lika många kilon som antal veckor jag har jobbat där. Bra eller dåligt? Jag väljer bra. Hyfsat ointressant för er. En skön sak med att bli smalare är iallafall att det går så mycket enklare att springa (min powerpromenad inleddes till min egen förvåning med tio minuters joggande). Man liksom flyger fram. Det gör man ju sällan när man just varit och handlat ett par matkasssar på Hemköp. Och det är ungefär ett par matkassar som lättat från min kropp. Ett par matkassar med junk food.