Mitt ex var väldigt snäll när han lät mig behålla min ögonsten, vår vespa. I kväll körde den mig till Ica Maxi. Där väntade den snällt medan jag handlade kräftor, fåniga hattar och engångsduk inför helgens kräfttillställning. Förresten, jag pratade med mitt ex på väg hem från jobbet i kväll. Det kändes bra. Han tackade för att jag kom ihåg hans födelsedag häromkvällen. Han sa också att hans nya flickvän är så svartsjuk att vår vänskap inte längre är möjlig. Hon fixar inte det. Det är jävligt tråkigt. Kan hon inte fatta att han älskar henne och vill njuta av framtiden med henne, inte med mig. Om hon bara vågade lita på honom. Om hon bara vågade lita på att han verkligen bara är hennes. Han, om någon, är inte typen som sitter och längtar bakåt i tiden. Ännu mindre är han typen som går bakom ryggen på henne. På någon. Och jag? Jag vill ju vara med E. Jag har någon som vill komma och provbo hos mig två veckor i höst och som tycker att vi ska köpa en bredare säng till mig.
Jag säger "när?"
Han svarar "snart".
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar