påskfakir

Inledde påsken med att för andra gången testa den nyinköpta spikmattan. Förra gången gjorde det så ont att jag gav upp efter 5-7 minuter. E provade och sa att det var just efter de där första smärtsamma minuterna som det andliga inträffade. Det högre tillståndet. Whatever. Jag placerade högtidligt mattan i sängen igår kväll. Lade mig på den och försökte andas djupa andetag. Det gjorde ont. Varenda en av de där 6000 jäkla plastspikarna stack med en irriterande envishet in i mina fettansamlingar på ryggen. Andades och låtsades att jag var en fakir. Tänkte på yoga och meditation. Det gjorde så jävla ont. Smärtan pulserade genom kroppen så våldsamt att det kändes som att kroppen fysiskt rörde sig i någon sorts vågliknande rörelse. Efter jag vet inte hur länge vaknade jag. Jag hade alltså somnat. Det stod i informationsbroschyren att man kunde göra det. Jag vaknade av att min perforerade rygg brann. Fortfarande kvar på den där indiska helbrägdagöraren. Jag rullade av och kastade ner mattan på golvet. Lade mig på sidan och somnade om.