Är det Sverige som är världens mittpunkt?

Jag gick in på sverigedemokraternas hemsida och läste följande deprimerande rader:

"Sverigedemokraterna är inte principiellt emot invandring. Vi är på det klara med att Sverige alltid har haft invandring, men den har tidigare varit begränsad och reglerad. De invandrare som kom hit kunde ganska lätt assimileras och bli en del av det svenska samhället, främst på grund av att de inte var så många och att de kom från kulturellt närstående länder. De senaste årens invandring har dock varit av helt annan art. Det har handlat om tiotusentals invandrare varje år, från avlägsna delar av världen, vilket inte varit bra för Sverige."

"från avlägsna delar av världen" skriver de. Jag trodde att jorden var rund.

Onsdag igen, jösses.

Tittar på föregående inlägg: onsdag och ledig dag. Konstaterar att det åter igen är onsdag och ledig dag. Jag har jobbat every single day sedan dess. "Engagemang ger resultat" konstaterade jag och en kollega som är butikschef på andra sida Stockholm. Högsäsongen är här och det finns ingen återvändo. På schemat tornar arbetspassen upp sig högre än den där bönstjälken i sagan om Jack. Nio till sju och så lite "ska bara" på det. Det kallar jag engagemang. Och en enkel biljett in i väggen. Jag är medveten om detta och tänker köra detta race under begränsad tid. Högsäsongen. Om folk som inte arbetar i butik förstod hur galet tungt det kan vara vissa dagar, då tror jag att en och annan kund skulle vara en smula mer ödmjuk i sitt tonfall när de tilltalar oss som står där och representerar våra företag. Men, jag måste bara säga en sak: med mitt nya, lite sundare inre (läs: lyckopillerpåverkade hjärna) så tycker jag att mitt arbete är roligt. Och det är en jäkla skillnad mot hur det var tidigare. Nu kör vi!

Och, ikväll ska jag till en kyrka i Fruängen och titta på min favoritmusikal Jesus Christ Superstar. Men först: städa, tvätta, sova, äta, städa, sova, tvätta. Det där jag inte gjort sedan förra onsdagen.

Ledig dag.

Onsdag och ledig från jobbet.

Solen skiner och jag har haft ett givande möte med en otroligt inspirerande kvinna.

Med en ta-med-kaffe från Coffee-nånting strosade jag över Östermalm och betraktade människorna som jag passerade. Oerhört välklädda, i märken jag köper kopior av i slitochslängvaruhusen. Det är en annan värld på Östermalm. Alla verkar så självsäkra och självklara. Genom fönstren på de pampiga husen ser man välordnade hem med tunga gardiner och dyrbar inredning och på gatorna står lyxiga och alldeles för stora bilar parkerade.

Hemma i Sumpan nu igen och fixar med några saker innan jag ska träffa min underbara vän E. Vi ska äta lunch och gå en långpromenad. Han vill att vi ska titta på handtag till luckorna och lådorna i hans kök. Själv har jag börjat fundera på hur väggen i mitt eget kök ska se ut. Sedan jag klädde om köksstolarna med mönstret "paradis" har jag gått och funderat på om inte samma designhus ska få pryda väggen. Kokeshi. Men då är frågan what to do med golvet? Klinker från Marocko eller måla trägolvet? Eller bara måla ovanpå den fula plastmattan?

kokeshi från Bantie

lördagspyssel och hundbajs

Hemma och sjuk. Hängig och trött, feber och förkyld.

Gick en promenad genom Sumpan tidigare idag. Lika härligt som det är att se hur snön smälter, lika äckligt är det att bevittna hur hundratals högar med hundskit ligger utsmetade över varenda trottoar. Vad är det med hundägare som inte plockar upp efter sina hundar när det ligger snö på marken?? Jag önskar att alla som inte plockar upp efter sina hundar fick samma mängd som de lämnat efter sig utomhus levererat i sin brevlåda.

stolen Roger från Ikea fick nytt tyg igen

Stackars Tiger Woods?

Är det bara synd om Elin eller är det faktiskt synd om Tiger Woods också?

källa: joslyn james hemsida

f som i fredag

Som jag längtade efter denna fredag. Hela veckan har jag sett fram emot att vara ledig i helgen och vad händer då? Jag blir sjuk! Jag vill så gärna städa, diska, damma och handla hem tulpaner, men istället ligger jag här och inte får så mycket mer gjort än att kasta snorpapper på golvet.

När jag kom till jobbet idag kände jag en enorm stolthet. Plötsligt såg jag hur fint det var. Om man jämför med hur det såg ut när jag började så har det hänt så otroligt mycket. Det är bara dagar tills högsäsongen drar igång, det ska bli roligt på riktigt den här gången, vi har alla förutsättningar att lyckas i år. Och jäklar i min lilla låda vad jag ska kämpa. Belöningen blir att vara ledig hela juni. Jag och E ska åka till Asien igen.

...

Butik på Drottninggatan, Stockholm.

tomatröd framför klassen.

Sov dåligt inatt. Mötet gick bra igår kväll. Så bra som det kunde gå ska jag väl tillägga. Vi var lite oense innan mötet, vi som skulle hålla i det hela. För några år sedan, när min sociala fobi hindrade mig från allt möjligt, gick jag en "våga-tala"-kurs på Södertörns högskola. Det var en oerhört givande kurs som resulterade i att jag började söka anledningen till min rädsla. Jag skakade när jag stod framför klassen varje torsdagskväll. När jag skulle ställa en fråga, eller ännu värre, om läraren ställde en fråga till mig, flackade jag med blicken och kände hur jag blev röd i ansiktet. Svettig och kall på samma gång fick jag koncentrera mig på vad jag egentligen skulle göra: prata. Det är inte så lätt alltid, att hålla koll på såväl kroppsfunktioner som fråga och svar. Det var jobbigt. Tvärtom mot vad jag trodde så har det aldrig gått över av sig själv, det har pågått och eskalerat sedan jag gick i mellanstadiet. På högstadiet var det ett känt faktum att jag blev röd i fejjan så fort jag skulle stå framför klassen och prata. Killarna gjorde sig roliga och räknade ner: 3, 2, 1, tomat! Grejen var att jag egentligen tyckte det var roligt att stå där framme och prata. När jag väl kom igång gick det bättre trots darrande röst och cd-skivor under armarna. Igår var det annorlunda. Jag var inte rädd, jag var upprymd. Jag pratade inför mina kollegor och det kändes fantastiskt bra. Roligt till och med. En av mina medarbetare i butiken sa att han tyckte att jag var väldigt duktig på att prata inför folk. Det värmde.

alexandras müsli

blanda och bred ut på en plåt:

dinkelgryn

havregryn med fibrer

linfrön

psylliumfrön

hackad mandel

lite honung

ställ in i mitten av ugnen i ca 10 minuter, blanda efter 5

200°

hacka:

tranbär

jumborussin

katrinplommon

ta ut plåten ur ugnen, blanda och krydda med kanel

låt svalna

blanda ihop frukt, frön, gryn och nötter

servera med fil

lady fucking gaga

Lady Gaga. Tur, skicklighet, ambition, talang.

Hon är en modern förebild.

Ikväll ska jag och mina butikschefskollegor ha möte för våra medarbetare.

Jag ska Lady Gaga dem.

min lilla hund.

Jag hade en hund,

som jag lämnade. Kvar i mitt gamla liv.

Vi var bästisar han och jag.

Jag saknar honom. Med hela mitt hjärta.

...

Magister Bengt och Pappa.

Fredag, ensam hemma, pizza och läsk.

Det har varit en bra vecka. Jag är glad numera. Faktiskt känns det som om jag fått livet tillbaka. Eller, kanske är det så att jag till sist har vuxit i min kostym. Hittat mig själv. Landat. Kärt barn har många namn. Men, ni fattar, harmoni på insidan liksom. Ibland är det lite upp och ibland är det lite ner. Men, det är under transportsträckan,

v-a-r-d-a-g-e-n, som jag upplever den stora skillnaden. Jag har slutat vara rädd. "Du är klassen klippa och solstråle" sa magister Bengt till mig på kvartsamtalet i fyran. "Säg inget till xx" sa pappa när han stack till mig en hundring bakom ryggen på sin fru. 9 år fyllda (jag började skolan ett år tidigare) och med ambitionen att aldrig göra någon besviken kändes det som tunga ansvar att bära på. Jag har slutat att vara rädd. Det är en oerhört befriande känsla. Kroppen med hjärnan i spetsen försöker sig emellanåt på att skicka ut inlärda beteenden och minnesfragment för att lura mig in i fel reaktion. Lyckan är fullkomlig när jag i samma stund upptäcker att det inte är något annat än tankar. De fysiska reaktionerna, ångesten och panikattackerna infinner sig inte och jag vågar fortsätta framåt i situationen jag befinner mig i.

Livet är härligt även om det inte finns någon mening.

...

kärlek

...

flicka på väg hem från skolan

Koh Lanta

...

Ban Saladan, Koh Lanta

dagdrömmeri.

Ledig dag. Vaknade flera gånger i natt och hade svårt att somna om. När klockan slog sju var jag klarvaken och gick upp och duschade. Framåt halv nio vaknade E och vi åt frukost bestående av Kefir, hemmagjord müsli, avokado, ägg och te. Det är så himla trevligt att äta frukost. Och gott. Dagen som följer efter en god frukost känns stabilare än de dagar jag stressar iväg och grabbar en tröstlös macka i farten. Det finns ett juice- och mackställe på perrongen intill Saltsjöbanan i Slussen. Där kan man köpa en vit, smaklös och smulig macka med osaltat margarin, en ostskiva med insmält gurkskiva och tomatklyfta samt en flaska juice för 42 kronor. Det var en period när jag köpte det där varenda morgon.

aaah! shit... tvätten!!!

ååh. jag glömde tvätten.

När jag kom ner till tvättstugan låg all blöt tvätt i en stor hög i en sån där korg på hjul. När jag öppnade torkskåpet märkte jag att jag dessutom hade glömt att trycka på startknappen.

Men, efter en superfrukost och en härlig promenad i solen kan inget gå fel denna dag (om jag säger det många gånger tyst för mig själv så kommer det kännas bättre.

Nu: hänga upp tvätt (två fulla ikeapåsar) någonstans i lägenheten...

ps. jag satte upp en "förlåt"-lapp till den stackare som fick hålla på med min tvätt.

...

minnen från thailand

Dagens...

kaffe: latte macchiato på wayne´s coffee

vardagsmotion: gå av en tunnelbanestation tidigare och gå sista biten hem.

lunch: medhavd köttfärssås och ciabatta

glädje: telefonsamtal med mamma

weekend oh weekend!

Vilken underbar helg.

Efter nio långa arbetsdagar var det väldigt skönt att gå ifrån jobbet vid tre i fredags. Efter en sen lunch och fredagssiesta masade vi oss iväg till Vasastan för middag och bowling. Trötta och mätta somnade vi tidigt och vaknade ovanligt utvilade på lördagen. Obligatorisk grötfrukost och sedan krypa ner i sängen igen, finns det något bättre? Medan jag låg där var E tvungen att åka till Göta Lejon för att hjälpa sin vikarie på Grease. Någon timme senare möttes vi upp på Söder för att "gå på stan". Mellan butikerna njöt vi av värmande vårsol och kaffe latte, glittrande snö och leende människor. På Stalands handlade vi köksbord och en hylla. Köksbordet var runt och vitt och hyllan "Strada" en variant på formgivaren Michael Bihains hylla "Libri" (som faktiskt vann priset för årets bästa nya produkt på Stockholm Furniture Fair 2008).

Strada

Hem till ettan i Sundbyberg för middag och lördagssiesta innan det var dags för hallonmojito och Juicy Fruit-drinkar på restaurang Grill med E och vänner. Efter Grill hamnade vi på Kungsgatans egen finlandsbåt: Golden Hits, där vi dansade och dansade tills vi var glada i hatten, hade ont i fötterna och jag fick mystiska blåmärken på magen. Sista anhalten: Pascha Deli längre ner på gatan. Det är mitt absoluta favvoställe för nattmat, deras halloumipita är godare än alla hamburgare i världen, jag lovar.

Till sist blev det söndag och vi vaknade imorse med en outplånlig längtan efter fett, salt och socker... det blev hemmabrunch med spenat- och tomatfrittata, bacon, färskpressad apelsinjuice, fil, frukt och nötter. Innan vi skildes åt åkte vi en sväng till Kista där vi tittade på Tim Burtons senaste mästerverk, Alice i Underlandet.

Jag ger den 4 av 5 kaniner.