gammal och ny kärlek.

Igår pratade jag med honom jag var tillsammans med mellan tjugo och trettio. Han frågade om mitt nya liv och jag berättade. Kan din nya byta däck på bilen? undrade han. Nähä, kan han nåt om flugfiske då? Det känns bra att prata med honom ibland. Han är lite som en släkting. Han finns där, men vare sig han eller jag vill vara ihop med den andre numera. Han har träffat en ny stor kärlek och jag... jag har träffat E. Länge var det många som tvivlade på vår relation. Vi också. Kanske mest han. Sedan hände något. Vi hamnade i samma vägskäl ett par gånger innan vi visste om det var antingen eller. Vi bestämde oss för att vara tillsammans. Nu känns det fint. Han är som ingen annan jag träffat. Såklart. Han är mannen med det krulliga håret, de svarta jeansen, gitarren och det vänliga leendet.