"Man kan aldrig finna sig själv" sa den 70-årige mannen jag satt intill på fyrtioårsskivan förra helgen. Vi befann oss på en av innergårdarna i en av de allra vackraste delarna av Södermalm. "Livet är en process och förutsättningarna förändras så ofta att man aldrig kan hitta den absoluta sanningen om ens innersta själv" avslutade han innan de kulörta lyktorna tändes och bandet började spela. Den magiska sommarnatten väckte liv i mina drömmar. Drömmar om yoga, meditation, måla tavlor, lyssna på musik som inspirerar, föra djupa samtal med människor som har tänkt och funderat, resa till andra platser i världen, sprida kärlek och lyssna på den som vill bli hörd. Bandet spelade och det hördes applåder från närliggande balkonger och öppna fönster i kvarteret. Vi åt sill och drack nubbe, pratade med våra bordsgrannar och njöt av solmogna jordgubbar gömda i moln av vispad grädde.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar