Det känns som om jag varit hemifrån i en evighet. Det kunde lika gärna vara en dag.
Ett dygn har enligt klockan passerat sedan jag satt vid ett vingligt plastbord intill Khao San Road i en stad som aldrig sover; Bangkok. Jag vaknade idag av att det var kallt. På huset mitt emot ligger det snö på taket och i hörnet av mitt rum står julgranen jag inte hann städa bort innan jag for iväg. Nu pekar alla barr mot golvet och till och med pyntet ser visset ut.
Thailand.
Ett land med många ansikten. Att vistas där i tre veckor gör mig inte till någon allvetande vagabond, men jag förstår plötsligt hur det kommer sig att så många människor åker dit. Om och om igen. Alla har sin upplevelse, sin berättelse. Nu också jag.
Koh Kradan
Bangkok
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar