Hejdå sommaren. Vi ses nästa år igen.

dagens projekt I

Ringde idag till en målare och kollade upp möjligheten att få väggarna bredspacklade. Vi ska höras av nästa vecka.

Medan jag väntar på både det ena och det andra har jag tänkt styra upp några detaljer i mitt hem. Första projektet blev idag att slita ner den plastfilm tidigare lägenhetsägaren satt upp. Det satt som berget. Vila ryggen. Dra lite i plasten. Vila ryggen. Dra lite i plasten. Det var egentligen mest jobbigt för fingrarna.

pågående neddragning av plasten

efter

Lördagen.

Lilith Eve, föreningen för kvinnliga artister och låtskrivare, ordnade festival i helgen. Jag drog med mig brorsan och hans kompis till kafé String på Södermalm där E och hans syster spelade.

Det blev en härlig kväll. Spelningen var skönt avslappnad och musiken intressant. Efteråt åt vi middag på Pelikan. Den häftiga lokalen och det softade ljuset bidrog säkerligen till stämningen, men framförallt var det människorna runt vårt bord som fick kvällen att kännas speciell. Min lillebror och hans vän, E med syster, tjejkompis och mamma. Systers man och barn. Och jag. Långa konversationer kors och tvärs över bordet, skratt och värme. Att vara en del av dessa fantastiska människors liv är underbart.

doktorn har sagt sitt.

social fobi med depressiva inslag

ett mindre diskbråck

Jag berättade för min chef.

Han tittade på mig och skrattade.

"Du? Deprimerad? Är det vad doktorn sa?"

"Ja" svarade jag. "Och jag tror att han har rätt."

Min chef skrattade igen och jag förstod att han inte förstod.

30 september.

Frukost, säger E, är den viktigaste måltiden på dagen.

Han ska komma och bo med mig i oktober,

då ska vi äta frukost ihop.

Ofta.

Kanske varje dag.

Kvalitetstid med F en vardag.

Fredagsmiddag.

svarta sesamkex med vitlöksfärskost

kyckling med stekta, färska tomater och vitlök

bakad sötpotatis med rödlök och timjan

grön sallad

gino

Skär färsk frukt i bitar, jag använde jordgubbar, kiwi och banan.

Bred ut dem i en ugnsfast form och riv vit choklad över.

Ställ in formen i ugnen (250°) och låt chokladen stelna.

Servera med gammaldags vaniljglass.

På väg hem från jobbet.

Dörrarna öppnas. En tung, söt doft slår emot mig när jag kliver in i vagnen som är fuktig och varm av alla människor som trängs därinne. Alkohol, svett och parfym. Var jag än tittar ser jag medelålders kvinnor. Självmedvetna, vuxna människor vars gråsprängda frisyrer är välklippta och aggressiva i sina försök att dölja allt som kan uppfattas som tantigt. En och annan man kan skymtas också. De har följt med. De är för få i antal för att vara något annat än bihang denna afton.

Något glittrar till i tunnelbanefönstret. Jag försöker tyda spegelbilden men avbryts av dörrar som öppnas och stängs på nästa station.

Jag vänder mig om och ser vad kvinnan bakom mig håller i.

Ett minne.

Ett programblad.

"Tom Jones" står det i silverskrift på framsidan av hennes souvenir.

Galet?

Finanskris hit och finanskris dit. Den som säljer sin lägenhet på Verkstadsgatan 5, Södermalm, denna vecka lär skratta hela vägen till banken. 

Utgångspris: 1 375 000 kronor. 

Senaste bud: 2 210 000. 

Det är nästan så att man börjar misstänka att budgivare nr 10 är nära vän med säljaren...

(foto: dn.se)

En sak bara...

...jag har en låsning i ryggen som övergått till ett ryggskott som nu blivit ordentligt inflammerat. 

Ok, en sak till: jag har en massa roliga saker att se fram emot, så det där med trasig rygg är liksom bara på ytan!

Inspiration...

Min kollega tatuerade sig igår.

Jag följde med.

Jag gillade atmosfären där i studion.

Fem latinokillar och jag. Och en tjej med tatuerade bröst i repan.

Jag trivdes.

En fin liten vän.

Flicka möter pojke.

Kärlek uppstår.

Efter en tid, om kärleken består, får man träffa familjen.

Det är en omtumlande resa in i någon annans liv. Syskon och föräldrar, anekdoter från förr och frågor om ens eget liv. Det bläddras i fotoalbum och i smyg undrar kusinerna vem den nya är. E har en familj vars värme omfamnar alla som kommer i närheten av dem. Min familj spretar lite i jämförelse. Värmen finns där, men kanske är det bara så att det tar lite längre tid att komma innanför skalet på vissa. Pojken på bilden är en ny liten vän i familjen vars värme får mig att våga vara mig själv.

Torsdagstrivsel.

Vaknade hemma hos E imorse.

Vi åt frukost tillsammans.

Han gjorde gröt till oss. Är inte det romantiskt?

Tog bussen hem i solskenet och fantiserade om hur bra det måste vara att jobba på kontor. Sluta klockan fem på dagarna och sedan sitta i den sena eftermiddagssolen och dricka afterwork-vin/öl/kaffelatte eller drinkar. 

I brist på soliga uteserveringar klev jag av bussen ett par hållplatser tidigare än jag brukar. Där ligger en biograf. Min favoritbio. Trevlig personal och bra salonger (om man gillar små sådana) lyfter filmupplevelsen. Jag gick in och köpte en biljett till Woody Allens senaste verk "Whatever Works". 

Se den. 

Den är riktigt skön, tänkvärd, rolig, intressant och befriande. 

Imorgon är det fredag.

Det känns som om det blir en bra dag.

sing hallelujah!

Godmorgon.

Jag vaknade och det var en härlig dag!

1) min barndomskamrat Anton ringde och väckte mig. Han är i stan och vill ses!

2) när jag tittar ut genom fönstret ser jag (förutom mina nakna grannar) blå himmel. Massor med blå himmel! 

3) min rygg som låste sig tidigare i veckan har låsts upp. Med hårdhänt hjälp av den gode Karri på Ryggakuten. 

4) jag ska gå till jobbet. Och, det ska bli trevligt.

5) F sms:ade och hintade om ett jobb.  

6) jag har ett litet paket som ligger och väntar på mig hos närmaste postombud.

vykort

karlar och krutonger

Killsnack, kallade min mamma det som jag och mina väninnor pratade om över en skål med popcorn i ungdomen. Nu, ett halvt liv senare, kan jag konstatera att hyfsat mycket prat oss väninnor emellan även idag handlar om killar. Ganska ofta.

Min kompis F var singel ett tag, tre år eller nåt i den stilen. Hon ville verkligen vara singel och värnade om det liv hon levde. Sedan, plötsligt, när jag minst anade det, träffade hon en kille. En kille som hon föll pladask för. Från en vecka till nästa var hon "ihop". Ibland tror jag att hon var en av de sista som förstod att hon inte längre var singel. Det är som om hjärnan inte riktigt hänger med, man betraktar sig fortfarande som singel men är inte längre tillgänglig kvart i tre på krogen. Observera att det i vissa fall är lite oklart när själva ihop:et startar och att det därför kan inträffa mindre förseelser just kvart i tre efter en glad kväll på krogen. Efter en kraschad relation med en man som enligt säkra källor hade en väldigt liten ***, har hon bestämt sig för att i framtiden aldrig någonsin vara tillsammans med någon som spelar golf. Vidare bör den kille hon vill kila stadigt med vara hyggligt fotbollsintresserad i allmänhet och AIK:are i synnerhet. Helst ska han ha årskort till AIK:s hemmamatcher på Råsunda. Faktum är att jag tror att hon hellre vill höra honom sjunga en AIK-heja-ramsa på sin födelsedag än en tramsig ja-må-hon-leva-sång. 

Den som väntar på något gott väntar ibland alldeles för länge. Men inte F. Just när hon tyckte att det var dags att lägga singellivet på hyllan satt (!?) han där i vimlet på den lokala puben.  En fotbollshuliganintresserad ung man med nästan-rakat-hår och AIK-tatuering på armen fångade hennes hjärta och nu... nu är hon förlorad. Hon är hopplöst kär. Regelbokens tremånadersregel gällande kärlekscocooning har ignorerats totalt och hon är fortfarande i symbiosstadiet. 

Ikväll när jag ringde stod hon och lagade mat. Tillsammans med den rosaskimrande pojkvännen. Om jag haft förutfattade meningar om denne unge man tidigare så krossades de ikväll.

"Vad ska ni äta?" undrade jag där jag satt vrålhungrig på bussen.

"J gör krutonger" svarade F.

"Krutonger?" undrade jag "

"Vi ska äta sallad, J gör brödkrutonger i stekpannan"

Hon har skaffat en kille med årskort på Råsunda.

Inte nog med att han inte spelar golf, han kan dessutom laga salladskrutonger. 

De senaste dagarna.

coffeehouse by george

te, scones, philadelphiaost och jordgubbssylt 

övergångsställe med ovanligt budskap

ackordlektion på Fender

mitt, mitt, mitt kök

lunch

kornris, kycklingfilé, spenat, körsbärstomater,

halloumiost och färskpressad apelsinjuice

Min granne Kalle och hans tjej.

Så många saker jag vill skriva, 

så mycket som har hänt de senaste dagarna.

Men ändå, det är inget som mina fingrar tycks vara intresserade av att berätta när de saktfärdigt pickar på tangentbordet.

Mina grannar har sex. 

Jag hör dem alltför väl genom gipsväggen.

Han stönar och hon åh-ar.

Hon åh-ar allt högre och fortare, 

det är omöjligt att inte se bilden framför sig mig.

Sedan, fötter som går hastigt över golvet.

En toalett som spolar.

Han harklar sig och spottar.

Flera gånger. 

Vad har han fått i halsen egentligen?

Breakfast at Rimondi.

Öppnade just balkongdörren,

en doft av nybakat bröd svepte mig tillbaka till Grekland.

Frukost i solen på hotellets stenlagda innergård.

Förbipasserande turister kikade in genom de öppna fönstren i muren och vi undrade vad de tänkte. 

Tjock, fet grekisk yoghurt sprinklad med honung från gårdarna utanför den lilla staden.

Solen värmde allt intensivare, 

väl skyddade under parasollet lovade vi varandra att tänka tillbaka på den här stunden i november. 

Fredagsmys.

en kväll i september

Jag tog tåget in till stan och köpte en påse mat på Hemköp.

Färskpotatis, zucchini, morötter, citron, örter, varsin färsk fisk och olivolja utgjorde basen för vad som skulle bli vår middag. 

Vi sågs på Hötorget och gick hem till honom.

Middagen blev allt vi kunde önska oss. 

Regnet smattrade mot fönstret och vi tände levande ljus när det blev mörkt.

Nu ligger han här intill och sover, själv sitter jag på en gammal stol och funderar på vad jag ska göra med mitt liv. Trettioett år och framtiden är ett oskrivet kapitel. Plötsligt kommer det över mig igen, jag är ju bara trettioett. Jag kan fortfarande ändra inriktning och det är ju precis vad jag har gjort denna sommar. 

Bäst jag väcker honom nu,

vi ska gå på bio.

Två bra saker.

1) Riksbanken väntar med att höja styrräntan! 

Detta för att klara inflationsmålet på 2% och för att låta konjunkturen komma på rätsida. Detta, kära vänner, innebär mer pengar i plånboken ett bra tag framöver! 

2) "The p. 194 girl"

2009 hände det: världen fick se en alldeles naturlig mage i ett glossy magazine!

Amerikanska Glamour har i sitt septembernummer en artikel om hur svårt det är att känna sig bekväm i sin kropp. Vi, miljontals kvinnor med vanliga jobb och ekonomiska begränsningar, jämför oss och jämförs med de retuscherade kvinnor som i samarbete med pt, dietister och allsköns behandlingar skapar kroppar vi andra inte har vare sig tid eller råd att skaffa. 

Lizzie Miller bläddrade, liksom miljoner av kvinnor världen över, i tidningar som endast uppvisade perfekta kroppar utan minsta skavank. Hennes egen uppfattning om skönhet är att om man låter den komma inifrån så blir även utsidan vacker. När Glamour skulle fota den 20-åriga amerikanskan för denna artikel var det med stolthet hon visade upp sin kropp.

Årets första kräftskiva.

Jag & E 

kraschelikrasch

oj.

helgen

skön middag med jobbet på libanesiska favoriten underbar.
fantastiska grillspett, meze och sallader.
drinkar på grill.
fick ny efter att jag påpekat att den gamla var för svag...
5:or, det nya svarta?
vaknade med sminket kvar i ansiktet på op12,
solen sken och det var en härlig dag.
shopping: mat, vin, kamera, blommor, dill, hattar och kräftor.
trasiga strumpbyxor, irritation, inga-kläder-stress och oändlig trötthet.
fantastisk middag med vänner, vin och värme.
liiiten sovpaus, sedan disk och städningsmaraton,
härligt att vakna utan minsta spår av kräftskivan...
sovmorgon deluxe.
lillebror flyttade tillbaka till stockholm.
trevlig lunch och flashback på restaurang Ho´s på söder.
kaffelatte-och-chokladbolls-fika i favorithuset intill bergsunds strand.
4:an mot fridhemsplan och hem till sumpan igen.
filmkväll: slumdog millionaire. 5 av 5.
kärlek.
törnrosasömn.
grötfrukost med äpple och kanel.
kaffe macchiato på odenplan.
jobb.
stresslunch på max.
att-göra-listan växer fortare än den betas av.
måndagsstämning.
hem.
simma i simhallen.
sova.